Popol Vuh,

quiché-maya-indianernas heliga bok, 1983.

Översättning av Popol Vuh, the Sacred Book of the Ancient Quiché Maya by Recinos, Goetz, Moreley. Samt nyskrivet förord. Gebers/Norstedts förlag.

(Slutsåld)

​

Popol Vuh är quiché-maya-indianernas egen skapelsemyt som spelar på det eviga mytiska temat om hjältars nerstigande i underjorden, deras kamp och seger och återkomst. Här berättas om hur gudarna finner det rätta materialet till människans skapelse först när hjältetvillingarna bekämpat de onda furstarna i underjorden. En arkaisk, ursprunglig indiansk text som kallats Amerikas äldsta bok, en av de få texter som räddades undan de spanska missionärernas bokbål:

”Detta är berättelsen om hur allt bidade sin tid, alldeles stilla, i tystnad: alldeles orörligt, i vila under himlavalvets tomrum. Detta är den första skildringen, den första beskrivningen. Det fanns inga människor, inga djur, inga fåglar, inga fiskar, inga krabbor, inga träd, inga stenar, inga grottor, inga raviner, inget gräs, inga skogar: bara himlen fanns till.” (Popol Vuh, kap. 1.)

​

Recensioner av Popol Vuh

”I Gunilla Hultgren har vi en annan stor kännare av indiansk kultur och det är med glädje och tillfredsställelse jag nu hälsar hennes översättning av Popol Vuh, quiché-maya-indianernas heliga bok, välkommen.” DN, 1992.

​

”Det är förstås en viktig liten händelse. Av de berömda stora dokumenten är det väl snart bara den egyptiska dödsboken som inte funnit en svensk översättare. Popol Vuh på svenska är högst njutbar läsning även om det av naturliga skäl är otänkbart för de flesta av oss att bedöma närheten till originalet. Skapelseberättelserna i Popol Vuh påminner både om Eddans och Bibelns ... Hur som helst: Popol Vuh är härlig läsning. Poetisk storslagenhet, rörande mänsklighet. Och man får en inblick hur detta folk för länge sedan levde, tänkte, kände. Det här är, som förlagsreklamen naturligtvis påpekar, världslitteratur.” KvP, 1983.

​

​