Långt Liv i Lycka,
en bok om navaho-indianernas sandmålningar,
sånger och myter, 1992.
(Slutsåld)
En antologi med översättningar, mycket egen text och c:a 60 färgbilder av sandmålningar, landskap m.m. Norstedts förlag. Boken är ett resultat av ett kulturstipendium från SIDA, som gjorde det möjligt för mig att år 1987 forska på Wheelwright Museum of the American Indian i Santa Fe i New Mexico, samt besöka navahos reservat i Arizona. Jag fick också tillfälle att närvara vid en sandmålningsceremoni, vars syfte bl a är att bota sjukdomar genom att återställa en förlorad harmoni. Boken som baserar sig på material från museet innehåller fyra sandmålningsceremonier, var och en med en inledning, myten som ceremonin grundar sig på, ett urval av sångerna som sjungs över patienten samt ett urval av sandmålningar i färgfoto. Sammanlagt c:a 60 färgbilder av sandmålningar, landskap, ceremonier m m. Förord samt efterord om sandmålningarnas symbolik; färg, rörelse, komposition och figurer.
[Bokomslag av Birgitta Dahlkild]
Med skönhet framför mig
kommer jag att gå
Med skönhet bakom mig
kommer jag att gå
Med skönhet över mig
kommer jag att gå
Med skönhet under mig
kommer jag att gå
Med skönhet runt omkring mig
kommer jag att gå
En stig av skönhet
kommer jag att följa på gamla dagar.
Livligt kommer jag att gå
fylld av nytt liv på min ålderdom
följer jag Stigen av skönhet
I skönhet fullbordas det
I skönhet ...
Långt-Liv-i-Lycka, Nattens Väg (sid. 142).
Recensioner av Långt-Liv-i-Lycka
”Sandmålning är konsten att göra bilder, diagram och symboler genom att strö torrt färgpigment eller annat färgat material som mjöl, frömjöl och aska i mönster på marken eller på golvet i ett rum, gärna på underlag av jord, sand, skinn eller tyg.
Navahoindianerna i USA använder nästan uteslutande sand, som symboliserar Moder Jord, som kan ge kraft till kropp och ande.
Gunilla Hultgren heter författarinnan till boken ’Långt-Liv-i-Lycka’, som just kommit från AWE/Gebers. Den behandlar navahoindianernas sandmåleri, sånger, böner och myter. Hon har redigerat, översatt, kommenterat och skrivit förord och efterskrift. Boken är vackert formgiven och tryckt i generöst format.
Sand- eller torrmålningar, som de även kallas, förekommer i samband med religiösa ceremonier i Indien, Tibet och Nepal, men också i Japan som ren underhållning och dekoration.
Navahoindianernas ceremonier, som kan pågå i två, fem eller nio dagar, är hemliga, och det utdragna skådespelet, när medicinmän botar sjuka, åkallar det goda och fördriver det onda, har bevittnats endast av ett fåtal utomstående.
Sandbilderna förstörs i allmänhet under ceremoniernas förlopp. Gunilla Hultgren har fotograferat ett representativt antal, målade ur minnet av Franc Newcomb, som visat upp resultaten för medicinmännen och fått dem godkända.
Svettbad, De virvlande stockarna, Svarta gudar, Det virvlande regnbågsfolket, Pollenmannen och andra målningar återges i boken i färg och kan ses i original i Wheelwright Museum of the American Indian i Santa Fe i New Mexico. Bildtexterna är de ursprungliga, som finns på museet. Arkitektur- och miljöbilderna av hög klass, som ingår i illustrationerna har tagits år 1987 av Gunilla Hultgren i navahoindianernas land.
Även om ceremonierna varit väl skyddade från insyn har flera moderna konstnärer känt till och tagit intryck av de indianska sandmålarna. Jackson Pollock hör givetvis dit.
I år är det femhundra år sedan Christoffer Columbus upptäckte Amerika. Det innebar katastrof för urinnevånarna. Invasionen av dessa sydeuropeiska kristna blev början till en skammens tid, som varar ännu, och som indianerna där borta helst inte vill vara med om att fira.”
Borås Tidning, 1992.
”Gunilla Hultgren har under flera år studerat navahoindianernas historia, kultur, och ceremonier.
Navahos har överlevt som folkgrupp trots förföljelser och umbäranden och är nu USA:s största indianfolk. Genom generationer har de bevarat sin kultur, sina myter och traditioner, och det är om detta som ’Långt-liv-i-lycka’ handlar.
Boken berättar om navahos liv genom deras egna myter och sånger ända bort till den ursprungliga Skapelsen, om vilken en speciell myt finns. Skapelsemyten finns nedtecknad i boken i sammandrag, eftersom den är så lång.
Skönhet – harmoni
Vidare tar Gunilla Hultgren upp fyra av de viktigaste ceremonierna i navahos kultur. Av sitt schamanitiska arv från norra Kanada och genom påverkan från pueblofolkens ceremonier har navaho skapat en egen värld av utsökt skönhet och harmoni, där de olika delarna sång, sandmålning och ritual, bildar en helhet.
Framför allt sandmålningen har en central betydelse. Sandmålning, eller torrmålning, som det också kallas, är konsten att göra bilder, diagram eller symboler, genom att strö torra färgpigment, frömjöl eller aska på en bakgrund av sand, skinn eller tyg. Sandmålningarna används sedan i religiösa ceremonier, till exempel initiationsriter, men även för healing av sjuka människor.
Ömtålig helhet
Kärnan i navahos tro är att universum är en helhet i vilken alla delar samverkar. Allt står i ett ordnat men ömtåligt förhållande till vartannat enligt en princip om ömsesidighet. Om balansen upprätthålls befinner sig också människan i harmoni och kan få ett långt-liv-i-lycka, men om den störs, kan det yttra sig i fysisk eller psykisk sjukdom.
Beroende på patientens sjukdom väljer då medicinmannen en passande ritual, där sandmålningar med symboler för gudar, djur, andar, och väder används. Ritualerna kan ta upp till nio dagar i anspråk och engagera flera hundra människor.
Medicinmannen har alltså en mycket viktig roll i navahos kultur, och därför ligger det oerhört mycket utbildning och träning bakom en medicinmans arbete. Navahos andliga kultur är mycket rik och detaljerad, och har levt vidare i muntlig tradition genom generationer.
Ett stort hot
Navahospråkets vikande ställning innebär därför ett stort hot mot kulturens fortlevnad. Utan språk, ingen succession av kunskap och på sikt ett raserande av navahos världsbild.
Frågan om navahospråkets ställning går, som det heter, utanför syftet med Gunilla Hultgrens bok, som koncentrerar sig på att beskriva ceremonierna. Boken är dessutom fint illustrerad med färgbilder av sandmålningar, och svartvita teckningar av olika symboler som används i målningarna.”
Norrländska Socialdemokraten, 1992.
”Magnifik svensk indianbok
Gunilla Hultgren, som är socialantropolog med Nordamerikas indiankulturer som specialintresse har tidigare sammanställt en bok om hopi-indianerna, ’Livets väg’.
Nu har hon, efter att i flera år studerat navahoindianernas historia och föreställningsvärld, skrivit en introduktion till navahos – trots allt – fortfarande levande kulturella och religiösa traditioner.
’Långt-Liv-i-Lycka’ har blivit till en magnifik volym, där de många färgbilderna koncentrerar sig på de ceremoniella sandmålningar som spelar en väsentlig roll för navahos trosföreställningar. Bilderna av dessa sandmålningar kommer samtliga från Wheelwright Museum of The American Indian, ett vitalt och viktigt forskningscentrum som grundades 1937 i Santa Fe.
Ceremonierna
Förutom att med stor sakkunskap redogöra för de olika betydelsebärande tecknen i sandmålningarna, återger Gunilla Hultgren fyra av navahos viktigaste religiösa ceremonier genom att återberätta eller översätta stora delar av de myter och besvärjelser som – tillsammans med sandmålningarna – bär upp ceremonierna.
De besvärjelser och sånger som ingår i ceremonierna låter sig inte sällan läsas som dikter med en suggestiv lyrisk ton.
Varje ceremoni sätts av Gunilla Hultgren in i ett luftigt antytt samband med både djuppsykologi och andra religioner, medan hennes övriga kommentarer gör sitt bästa för att vägleda läsaren in i en hemlighetsfull och fascinerande värld.”
Arbetet, 1992.
